Wednesday, April 30, 2008
Har man inget att stressa över så kan man hitta på något
Sen var det ju inte dags att föda barn i alla fall. Jag somnade om några timmar och gick sen upp och sydde en sjörövarögonlapp.
posted by rabarber at 10:37 AM 1 comments
Livsvisdom
Den blondlockige treåringen tittade oförstående på mig och sa:
– ”Vi ÄR redan sjörövare.”
Så klart. Det stitter i attityden, inte i kläderna. Den inställningen skulle man köpa. ”Jag ÄR redan skitsnygg/cool/elegant, jag behöver inte klä upp mig.”
En stund senare vände min egen lille ängel vattenglaset upp och ner när jag var i köket en stund. På vuxenmanér fick jag småspader, påpekade att det var dumheter och frågade varför i hela världen han gjorde så.
-”Det var roligt”, var det självklara svaret.
Ja så klart. Hur bemöter man det argumentet. Man måste ju få ha roligt ibland.
posted by rabarber at 10:29 AM 1 comments
Tuesday, April 29, 2008
Monday, April 28, 2008
Storstadsliv
posted by rabarber at 7:49 PM 0 comments
Nygammal upptäckt
posted by rabarber at 7:47 PM 0 comments
Friday, April 25, 2008
Eget rum? Javisst, i konfirmationspresent.
Att praktiskt förbereda en babys ankomst om man har ett helt rum till förfogande är ju tämligen osportsligt. Då är det ju bara att köra in garderober, byråer, säng, skötbord, badbalja, gunghästar och amningsfåtöljer i ett tomt rum och sen är det klart. Ingen anpassning krävs, inga uppoffringar i stil med att förvara sina pyjamasar i en konsumkasse, inga tankar på hur lyckligt lottad man ändå är, för tänk de som var verkligt trångbodda med åtta barn på 1 rum och kök på 20-talet? Vi har ju i alla fall rinnande vatten. Och bara 2 barn. På tre rum och kök. Så det var inte mest synd om oss, denna gång åtminstone.
Ska man däremot ska ordna något slags sovplats för barnet, utöver mammas armhåla, och klämma ett bautastort skötbord, inköpt i tider när vi hade en stooor hall, i en redan ganska fullproppad lägenhet, då krävs både kreativitet och kämpaanda och man lär sig uppskatta det man har. Som tex två stycken källarförråd och ett vindsförråd. Eller en tålmodig finsk man som med sammanbitet leende bär lass femhundraelva till något av förråden, lyckligt ovetande om att snart börjar den stora ommöbleringskarusellen dirigerad av en chokladbollsätande valross nedsjunken i amningsfåtöljen (ja den måste ju sittas in). Om nu kommande barn får sova i den ärvda babykorgen eller får nöja sig med en förvaringslåda från Ikea som går att skjuta in under sängen, det återstår att se. Hade inte någon i den här familjen, jag har ingen aning om vem, handlat så f-rbannat med babykläder de senaste åren hade babyn säkerligen kunnat sova i den tömda byrålådan. Förresten, kanske den kan sova där i pyjamaskassen?
posted by rabarber at 7:50 PM 1 comments
Vid tre års ålder kom insikten
”Mamma, dina skruvar sitter lite löst.”
För sina barn kan man dölja intet.
posted by rabarber at 7:47 PM 0 comments
Tuesday, April 22, 2008
Trädgårdsprofylax
posted by rabarber at 3:57 PM 1 comments
Sunday, April 20, 2008
Utrustning för MiniMe
posted by rabarber at 9:24 AM 0 comments
Thursday, April 17, 2008
Kontraster
posted by rabarber at 12:20 AM 0 comments
Tuesday, April 15, 2008
En bra dag
Efter ett års väntan (och några veckors tjat) damp äntligen den utlovade Marimekko-väskan ner i brevlådan som bonuspresent för en tidningsprenumeration.
Finansieringen för kolonilotten kom på plats.
Jag ska strax gå och få manikyr.
Ikväll ska vi ta sista chansen och vara kulturella och gå på balett.
Värre kan man ha det.
posted by rabarber at 1:13 PM 0 comments
Dags för vårstädning
”Det är inte snö älskling, det är damm.”
posted by rabarber at 1:12 PM 2 comments
Mode a la mormor
posted by rabarber at 1:07 PM 0 comments
Saturday, April 12, 2008
Å vad jag trånar!
Jag har ju länge tänkt att jag borde skaffa mig en hobby, men varken frimärkssamling, knyppling eller ny hund har riktigt passat in i vårt liv. Jag menar alla frimärken skulle ju ligga inrullade i dammtussarna under sängen, knypplande skulle väl gå som alla mina andra hantverksprojekt dvs åt skogen, och ny hund – ja oooh så gärna. Men inte nu. Men en kolonilott ät ju perfekt. Där kan jag småpyssla lite, vattna mina troligtvis döda jordgubbsplantor och äta massvis med kanelbullar. Håll tummarna för att vårt inspanade objekt blir vårt!
posted by rabarber at 6:48 PM 3 comments
Thursday, April 10, 2008
Alldeles som på TV
Oprah Winfrey-tittandet fick mig att minnas hur day time-tv var på den gamla goda tiden, dvs 80-talet. När man var hemma och var sjuk var det enda som fanns att se på dagtid på de två statliga kanalerna program från Utbildningsradion. Hade man tur var det program riktade mot den yngre befolkningen. Jag minns ännu ett program som skulle främja engelskaundervisningen, innehållande käcka engelska ungdomar på bonnvischan som skulle sätta upp någon slags show. Jag ser framför mig när dessa stackars barn står i en ladugård med sina beatlesfrisyrer, iklädda utsvängda manchesterbyxor och sjunger sitt intro: ”Helloo, helloo and welcome to the shooow”. Det var underhållning det. Man ville åtminstone tillbaka till plugget ganska snabbt. Kanske det skulle vara ett sätt att dra ner på sjukskrivningarna – förbjud program som faktiskt är underhållande på dagtid och visa endast UR program inspelade mellan 1974-79.
posted by rabarber at 12:37 PM 2 comments
Wednesday, April 09, 2008
Tuesday, April 08, 2008
Mental förberedelse
Men vi har åtminstone profylaxat oss inför barnafödandet. Vi har repeterat allt det vi lärde oss vårvintern -05, om andning och krystning, mental förberedelse och partnerns roll som coach. Allt är jättehurtigt och svenskt, man pratar könslor och rädslor, förväntningar och lyckorus. Och visst sjutton är det skönt och visst fungerar det. Vi känner oss peppade och förberedda och inställda på att denna gång ska allt gå skitbra. Med tanke på hur mycket man förbereder sig – mentalt och fysiskt – för så mycket annat i livet: jobbintervjuer, bröllop, idrottsinsatser, jobbiga telefonsamtal, universitetsstudier, släktträffar und so weiter – är det inte märkligt att så många inte förbereder sig alls för den mest omvälvande, fantastiska och smärtsamma upplevelsen i hela livet? Att folk läser ett uppslag i Vi Föräldrar om smärtlindring och nöjer sig med det? Att man nöjer sig med ta det som det kommer, när det handlar om under vilka omständigheter man vill möta sitt barn första gången?
I vårt kursmaterial görs en massa idrottsliknelser: ”Tänk som en idrottsman!”. Att föda barn kan vad gäller den fysiska ansträngningen jämföras med att springa ett maratonlopp och givetvis behövs likartade förberedelser. Ja, de menar nog inte att man ska ut och jogga två mil så här i nionde månade, vilket ju i och för sig kunde vara en syn för gudarna, utan mer vad gäller att ladda mentalt, vila och kolhydrattanka. Och att man mentalt gärna får ha en idrottslig prestation i bakhuvudet som mental karta. Det käcka paret i kurskompendiet hade givetvis åkt Vasaloppet även på riktigt och jämförde den jobbigaste fasen i värkarbetet med den sega biten mellan Evertsberg och Oxberg, vilket alltså i deras hjärnor fungerade som motivation. Men där faller jag liksom av kälken. Min senaste skidåkningsinsats slutade med att jag tog av mig skidorna när den sega uppförsbacken kom (och det var inte ens Evertsberg) och började promenera hem tills maken hunnit skida hem och kunde hämta mig med bilen. Jag tror inte det är en helt lämplig mental bild att ha i huvudet. Och jag kan inte tänka som en idrottsman. Jag är för lat! Jag har inte en idrottslig gen i hela kroppen. Jag har aldrig presterat något i idrottsväg, någonsin. Jag har ingen vinnarskalle, jag ger så gärna upp så, bara det inte gäller liv och död och det gör det ju faktiskt ytterst sällan. Den enda fysiska prestation jag kan minnas, där jag faktiskt kämpat till slutet trots starkt begränsade krafter, var när jag i januari med helvetisk ryggvärk som gjorde mig helt darrig och kallsvettig kämpade mig igenom Harrods barnklädesrea OCH DESSUTOM kämpade mig vidare till deras mammaklädesavdelning för att kolla realäget där (vilket inte alls var lika bra). Jag tror jag ska maila Profylaxgruppen och ge min mentala bild som alternativ till deras sportexempel i kurskompendiet. Jag menar, om Paris Hilton eller BlondinBella ska komma på kurs så vill de ju knappast tänka på Vasaloppet. De fungerar säkert precis som mig och den insikten blev just veckans mest skrämmande tanke.
posted by rabarber at 7:54 AM 2 comments
Tuesday, April 01, 2008
Bättre buddy åt Bildt
posted by rabarber at 3:53 PM 1 comments
R.I.P
posted by rabarber at 8:54 AM 0 comments