Mars 2007

Wednesday, March 14, 2007

Mer än honom i alla fall

”27 oktober 2006

Ibland undrar jag om kvinnors ofta diskuterade dubbelarbete -betalt pa arbetsplatsen, obetalt hemma – beror pa storsta delen pa kvinnorna sjalva. Pga av att de valt agg som till makar och fader. Idag stod en man i yngre medelaldern som vantar sitt andra barn inom nagra manader och predikade for tva yngre medarbetare, en man och en kvinna som bagge vantar sina forsta barn inom den narmaste framtiden, att de forsta manaderna efter ett barns fodsel ar mannen total overflodig sa han kan lika garna vara pa jobbet hela tiden. Tipsen riktade till den yngre manliga kollegan var av typen att ”kop inte hem alla babysaker ni behover – du kommer tacka gud for all ursakter du har att lamna huset”. Den kvinnliga medarbetaren, men magen i vadert, forsokte forsynt papeka att pappan kan ju alltid ta viss auppgifter, som att lagga barnet pa kvallarna. ”Ha, fnos den blivande tva-barnspappan, det ar bara biologi de forsta manaderna, bara biologi. Dar har pappan inget att gora.” ”Ja”, sa jag ”men kanske pappan kan halla barnet medan mamman tar ta en dusch och ata lite frukost?”. Men nej da, mamman duschar medan barnet sover, om nyblivna mammor ens ska envisas med att duscha. Jag borjade nu bli lite brydd och sa att det ar ju faktiskt oftast 2 personer som skaffar barn tillsammans och da far kanske pappan se till att krava att fa atminstone halla i sitt barn lite, om nu mamman inte slapper ifran sig det lilla knytet frivillig. Han ar ju anda foralder till barnet!” Da fick jag det fantastiska svaret ”Det marks att du aldrig varit i narheten av ett nyfott barn”. Hmmm. ”

posted by rabarber at 3:32 PM 2 comments

London

”26 oktober 2006

Nu ar jag ute pa nya aventyr. London, England. Storstadsfantast som jag ar ar ju detta ett lysande tillfalle att fa leka kosmopolit, suga in varldsstadsatmosfaren i nagra manader sa att man sedan kan saga att ‘joda, jag bodde i London ett tag…’ sa dar i forbifarten.

Verkligheten ar ju dock inte alltid sa glamouros. 45 minuter tub, gnussa nasan i medpassagerarens rygg – kontorsliv mellan 9.30 och 18 – sedan 45 minuter tub och nas-ryggnussande igen. Sen: leka med barn, bada barn, lagga barn, somna i soffan med utmattad hemmaman.

Dock: Ibland pa lunchrasten gar jag forbi St Pauls. Ibland ser jag fran motesrummen hur en hostgra Themsen strommar forbi. Jag haller titt som tatt pa att bli overkort av en dubbeldackare och fran mitt fonster ser ofta uniformskladda skolbarn hoppa forbi i nagot slags kaotiskt led. Da ler jag lite inombords och inser att jag ar i LONDON.”

posted by rabarber at 3:31 PM 0 comments

Aktiv som attan

..är man ju. Hittade tre små inlägg som jag skrev under hösten i London, men aldrig publicerade. Här är den ena (sätt ut prickar och ringar på valfria platser…):

”26 oktober 2006

Ar det inte konstigt det har med trevlighet, vilken skillnad det gor. Gick in i morse pa ett litet kafe for att kopa dagens jattebalja kaffe. Jag hade bara varit pa detta stalle en gang tidigare da det finns ett stalle narmare mitt jobb dit jag oftast gar. Men jag borjar bli lite generad, for killen som star dar vet nu fortiden vad jag brukar kopa sa jag behover inte langre sjalv namna vad jag vill ha, jag bara nickar bekraftande nar han sager ‘americano with cold skimmed milk?”. Dessutom koper jag kaffe dar sa ofta att han maste tro att jag ar arhundradets koffeinist, vilket jag ju ocksa ar… Hur som helst, jag skulle alltsa kopa en balja kaffe (och en nastan fettfri croissant) pa ett annat stalle idag. De smasura tjejerna bakom disken, som for ovrigt ar sa hog att de smasura tjejerna knappt syns, tog upp min bestallning och jag betalade. Efter en stund levererades en fjuttig liten kopp kaffe. ”Jag bestallde en stor” sa jag. Fnys, suck bakom skyhoga disken. ”En stor?!” Kaffeansvariga sura tjejen borjar fippla med kaffemaskinen. ”Betalade jag for en liten eller?” Far ett knappt ohorbart ‘ja’ till svar. ”Ok sager jag, jag kan val noja mig med den har da” sager jag, menlos som jag ar. Ingen ursakt, inget tack. Ingen stor grej heller, men de jobbar i ett serviceyrke, jag var deras kund, jag bestallde en STOR kaffe och mina inkop betalar deras lon. Och ett fnys far man till svar.

Kom nagra minuter senare till entren till mitt jobb och inser att mitt passerkort blev kvar hemma. Pratar med vakten i receptionen som med ett leende ger mig ett gastkort – sa att jag overhuvudtaget far ga in i huset -och forklarar i detalj hur jag ska ta mig till sakerhetsavdelningen for att fa ett tillfalligt passerkort. Pa sakerhetsavdelningen sticker en kille i uniform ut huvudet genast nar jag kommer och sager att kortet ar strax klart – han ville bara kolla hur jag stavar mitt efternamn forst. Smuttar en liten stund pa min patetiskt lilla kaffemugg och far sen kortet. Den leende vakten forklarar att jag bara ska lamna tillbaka kortet nar jag gar for dagen och onskar mig sedan en trevlig arbetsdag. For dessa tva man var innebar min fadas extra jobb och de tjanade ingenting pa att serva mig med ett leende (vad jag vet ar det val inte brukligt att ge dricks till sakerhetsvakter). Och anda gjorde de det. Och jag ville nastan pussa dem, sa sur som jag anda var efter besoket i kafeet med surbrudarna.

Finns det nat som gor mig vansinnig sa ar det manniskor i serviceyrken som ar sura. FAN, det ar erat jobb att vara trevliga, gillar du inte att vara trevlig och serviceinriktad sa byt jobb! Med det inte sagt att servicepersonal ska agera dorrmattor, ta emot en massa skit och trots det alltid sjunga och le, Men om man inte gor mig sur sa ar jag faktiskt en hyfsat trevlig och artig person, om jag far saga det sjalv i all odmjukhet, och jag ger garna bra med dricks till folk som fortjanar det. Sa ge mig da vettig service. Var som en brittisk sakerhetsvakt!”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s