Januari 2009

Utekväll

Publicerat 31 januari 2009 22:19
Nu har jag nyss sett Henrik Schyffert som gästade Helsingfors med sin enmanshow The 90’s – ett försvarstal. Det var mycket skoj och en del allvar. Och jag insåg att vi har en viktig sak gemensam jag och Henrik: oboy och skogaholmslimpa. Hans efterskolanmellis, mitt efterskolanmellis. Jag äter det ännu med glädje (och lite skam och skuldkänslor). Osäkert hur Henrik känner inför detta gourmetmellis idag.

PS Är jag den enda svenska 70-talist som inte sett Nilecity? Jag måste utreda varför jag inte såg den när det begav sig. Bodde jag på en annan planet?

Superhjältar

Publicerat 30 januari 2009 09:12
Jag har sagt det förut och jag säger det igen: alla ensamstående föräldrar borde få guldmedalj, kaffe på sängen varje dag och nåt slags Nobelpris (man kanske får guldmedalj med Nobelpriset?). Sånt inser man när maken är på resa.

Blinkers till höger, vindrutetorkare till vänster. Eller hur det nu var.

Publicerat 29 januari 2009 20:23
Nu börjar visst Sveriges värsta bilförare på svenska TV4. Tur att jag flyttat till Finland så jag slapp vara med där då.

Lek-Linda

Publicerat 29 januari 2009 10:02
Alltså, jag bara undrar: måste man leka med sina barn? Räcker det inte med att man älskar dem så mycket att hjärtat värker, torkar deras snor och deras rumpor, ger dem mat, husrum, alldeles för dyra kläder och för många leksaker, offrar sitt eget förstånd, sin nattsömn och stora delar av sitt sociala liv? Måste man leka också? Eller är jag nordens hemskaste morsa för att ens ställa den frågan?

Jag är ok med att pyssla. Och med att lägga pussel, spela spel, rita och åka pulka. Men det här leklekandet är jag helt kass på. Det enda jag kan leka är dricka kaffe.

Leker med bilar (ja inte själv då, med sonen som tjatat i 45 minuter). Har äran att köra en av polisbilarna. Efter att en av de andra bilarna fått sina sedvanliga fortkörningsböter säger min polisgubbe till sonens polisgubbe: ‘Nä nu åker vi till stationen och dricker kaffe’

Leker med dinosaurerna och den lilla riddarborgen. Min lilla riddargubbe ropar: ‘kom nu alla dinosurierna, nu är det kalas så nu får alla dinosoarierna komma till borgen och dricka dinosauriekaffe’.

Är någon förvånad att sonen skuttade av glädje att få gå till dagis igen efter tre sjukdagar hemma med mig?

You say tomato

Publicerat 28 januari 2009 19:31
Nyss halvlyssnade jag på Fråga Terapeuten, ett program på faboulus Radio Vega. I Sverige uttalas ju terapeuten terapeFFten. I Finland uttalas det terapÖUten. När jag först kom till Finland fnissade jag våldsamt åt terapÖUt-uttalet. Nu tycker jag terapeFFt låter precis lika koko. Finns det möjligtvis någon tredje uttalsvariant, eller får jag bara fortsätta undvika ordet?

Det finns hopp

Publicerat 28 januari 2009 07:50
När morgonen börjar med Ace of Base på radion, då finns det hopp om en bra dag.

(På Radio Vega förstås. Var annars?)

Yummy mommy…

Publicerat 27 januari 2009 12:32
Jag misstänker att man skulle behöva lite mer kontakt med omvärlden, när man klär på sig på morgonen och tänker ‘den här tröjan kan jag ha på mig. Den har bara en yoghurtfläck på ärmen”

En stund på Herkkukulma

Publicerat 26 januari 2009 18:50
Att ha lite mysig egentid på kvarterets närbutik kan få en att inse både ett och annat.

Ett: efter snart ett decennium i Finland hatar jag fortfarande att handla bröd här. Antingen är det segt rågbröd som luktar surt och får mina klena svenska tänder att hänga löst, eller så är det totalt menlöst vitt bröd som smakar absolut ingenting. Om man ändå ska äta onyttigt vitt bröd, kan det då inte vara sött och gott som i Sverige? Ja jag vet att jag kommer få skit för detta. Ni behöver inte ens kommentera just detta (annars får ni jättegärna lämna snälla kloka kommentarer om precis vad som helst) – jag får skit för det IRL – vid frukostbordet varje gång jag beklagar mig. Att ogilla finskt bröd är ungefär som att tycka E-type är bra: En förbjuden åsikt.

Annat: efter snart ett decennium i Finland är jag annars rätt försfinskad. Idag köpte jag för första gången en inredningstidning på finska, trots att den kostade lika mycket som Sköna Hem. (Tyckte det var lite spännande att se hur finska skodesignern Minna Parikka bor).

På vägen hem smaskade jag på några Fanipala, små chokladkex som är hemskt, hemskt goda. Ja man kan nästan säga, att Fanipala är bland det bästa med Finland. Så nästa gång i Finland: Try it, you’ll like it.

Mamma är lite trött

Publicerat 26 januari 2009 15:39
Lillklumpen har fått för sig att hon inte tycker om välling.
”Snicksnack”, sa jag till henne. ”Om det så är det sista jag gör så ska jag lära dig gilla välling!”
Så nu är det viljornas kamp. Skam den som ger sig.

Dessutom har hon börjat krypa, resa sig, riva ut böcker ur bokhyllan, bita sin mamma med sina två sylvassa tänder och gasta högt i falsett. Var är mitt lilla bedårande, shoppingvänliga lilla goseknyte?

Om man nu ändå måste konsumera

Publicerat 24 januari 2009 19:07
När jag i september länkade till Ecolocos finfina ekologiska barnkläder beklagade jag mig över att de endast levererade inom Sverige. Nu var jag in och kikade igen – och nu står det att de levererade inom Norden! Tänk om det var pga av det jag skrev? Tänk om jag förändrat världen till det bättre om så bara yttepyttelite…? Nu ska jag ialla fall slänga in en beställning, nu när det är rea och allt!

Hittade också via Charlottes Hemmablogg (via Vi i villas ekotest) denna fina lilla webbutik. Visst är I’m not a paper cup en cool liten mugg?!

Och medan jag är i farten att lämna länktips i ekoanda: vill någon handla tygblöjor är Babykind oslagbara!

Visst är det ju så, att även om det känns bra att shoppa ekologiskt, vore ju det bästa – för plånbok OCH miljö – att inte shoppa alls. Men jag är nu bara människa, än så länge…

Tjolahopp

Publicerat 24 januari 2009 08:51
Så hemsöktes även detta hem av den grasserande magsjukan. Festligt.

Plikten framför allt

Publicerat 23 januari 2009 20:01
Att se på de finska uttagningarna till Euroviisut känns mer som en plikt än som en magpirrande högtid, som de svenska känns som. Men måste man så måste man. Och ikväll är det ändå Jari Sillanpääs tur! Synd att han har så trist låt.

Snart får jag guldklocka

Publicerat 23 januari 2009 12:56
Inatt drömde jag att jag bytte nya jobb. På det nya jobbet var det en massa tävlingar och jag kom sist i alla. När det blev jul köpte jag julklappar till alla kollegor, men inget köpte något till mig.

Klart man inte kan byta jobb efter en sån dröm.

Samtal vid frysdisken

Publicerat 22 januari 2009 22:06
Uttråkad treåring handlar med mamma:
”Mamma, vad sa du?”
Frånvarande mamma:
”Öh nä jag sa inget.”
”Jo, mamma, vad sa du?”
”Nä, jag sa nog inget alls..”. Studerar fiskpinnepaketen.
”Jo! Du sa bajs!”

PS. Jag sa inte det. Jag lovar!

Ett av alla dessa små vardagsmysterier

Publicerat 22 januari 2009 12:25
Ursäkta men var i hela faderullan är alla mina strumpor?! Nu är ALLA borta, och då menar jag ALLA. Jag har de senaste dagarna använt krislagret: ett par påsformade blå frottésockor utan resår som ingick i necessären i Lufthansas USA-flyg i businessclass, ett par tubsockor med ”Intersport” invävt under fotsulan inköpta i mitten på 1800-talet, och idag, halksockor med gummipluttar under foten, den modell barn som just lär sig gå har, fast storlek 37, inköpta för en yogakurs på den barnlösa tiden. Var är alla mina lyxstrumpor från Lindex köpt på tag 4 betala för 3 -erbjudande?

Dårar!

Publicerat 21 januari 2009 09:46
Det finns en sak att hata med Helsingfors. (Eller kanske gäller det hela Finland?) Dess bilister! Folk kör som psykopater – skiter i rödljus och övergångsställ, oavsett om det är barn, pensionärer eller små hundar. Att inte fler dödsolyckor sker med fotgängare inblandade kan bara bero på guds försyn.

Nostalitripp

Publicerat 20 januari 2009 21:22
Titta vad jag hittade när jag surfade in på cint.se!
Tänk att man kan bli alldeles nostalgisk av en gammal Ica-reklamgubbe…

Oh vad det är härligt att vara vuxen

Publicerat 20 januari 2009 14:36
Sonen: ”Mamma, får jag min klubba nu?”

Jag: ”Nej, inget godis innan maten”. Går till köket, käkar några bitar Fazer helnöt.

Sonen: ”Mamma, jag vill ha klubban nu!”

Jag: *smask smask’ ”Nej, inget godis nu. Du kan få en morot”. Går till köket och tar mer choklad.

Sonen: ”Mamma, jag VIIIILLLL ha klubban!”

Jag: ”Sluta tjata! Du får en morot eller ingenting, vi ska strax äta”. *Choko smask smask*

Dumma mig

Publicerat 19 januari 2009 09:37
Det tär lite på självkänslan att höra olika varianter av ”Du är dum” hundra gånger om dagen. Även om det kommer från en treåring. Nu orkar jag inte längre säga emot – jag ÄR verkligen skitdum. Om det nu är dum man är när man ber någon tvätta händerna.

Söndagsinvit

Publicerat 18 januari 2009 14:04
”Kom och bajsa med mig!”

Som barnlös anade man föga vad familjelivet skulle föra med sig för nya spännande vanor. Som att tillbringa en försvarlig stund av söndagsmorgonen balanserandes på badkarskanten med en muminkopp kaffe, konverserandes räserbilar med en stånkande treåring.

Ett servettställ och några tygblöjor fattigare

Publicerat 17 januari 2009 22:25
Om du ska sälja jox på finsk loppmarknad förljer här en komplett ordlista på allt du behöver kunna säga alternativt förstå:

Hei! = Hej
Yksi euro = en euro
Saanko tinkiä? = Får jag pruta?
Viisikymmentä senttiä= 50 cent
Käyttämätön= oanvänd
Tarvitsetko pussin? = behöver du en påse
Kiitos! = Tack!

Med det ordförrådet och en försäljaroutfit bestående av en för stor lusekofta och ett par kängor som snart fyller 10 år lyckades jag göra en vinst på 180 euro! Fråga mig inte vad jag sålt, men det är åtminstone inget jag saknar.

Helsingfors bästa loppmarknader finns förresten här:
Ishallen i Tölö (vinter)
Valtteri i Vallgård (vinter)
och förstås, sommartid,  oslagbara Sandvikens torg.

Jag älskar loppisar, men det gör väl alla?! På Finlandssvenska säger man förresten lopptorg, det tycker jag är jätteroligt.

Upplyst

Publicerat 16 januari 2009 10:13
På metron. Treåringen apropå ingenting:
”Mamma, ibland händer det så att pojkar blir flickor och flickor blir pojkar.”
”Hm, jo, ja” svarar jag. Det är ju sant. Men när hade Bolibompa HBT-temavecka utan att jag märkte det?

Och viktigast av allt är kärleken

Publicerat 15 januari 2009 10:10
”Jag kan tänka mig att en flykting som kommer hit, kanske från kaos och krig, vill landa på en lugn plats. Här i centrala Helsingfors är det knappast lugnt. Det är helt fel plats.”

Citatet hade kunnat vara riktigt humoristiskt om det inte vore för de pinsamma omständigheterna: en medborgaraktivist  vill stoppa Helsingfors stads planer på att göra om ett gammalt hotell till asylhem, dvs ett första boende för  flyktingar som just anlänt till Finland. Vilket fantastiskt fånigt försök att dölja sina egna, mindre ädla, intressen bakom någon slags medmänsklighetskuliss! ”Flyktingar mår bäst på en djupfryst åker i Lappträsk, det vet ju alla.”. Typ.

Alltid när något slags ‘boende’ skall placeras i en stadsdel där invånarna betalat en ordentlig summa för sina bostäder protesteras det vilt. Och visst, hade det planerats ett hem för missbrukare under tillfrisknande bredvid vårt dagis hade kanske nackhåren rests även på mig. Men i det här fallet handlar det om flyktingar! Om människor som lämnat sina liv och sitt hem för att söka trygghet. Någonstans får FAN gränsen gå för vad man får protestera emot, hur mycket det än må påverka fastighetspriserna. Eller är empati helt ute 2009?

Topp-potatisar

Publicerat 14 januari 2009 20:32
Ser på Top Model season 11. Tvingar maken att titta med mig, fast han tröttnade på upplägget under season 3 typ. Vi konstaterar att vi inte riktigt kvalar in i något top model gäng, sladdriga, hålögda småbarnsföräldrar som vi visst blivit. Men om det kommer något Top Couch Potatoes ska vi nog anmäla oss.

Vilken natt

Publicerat 14 januari 2009 10:44
Vilken intensiv natt. Jag drömde och drömde och drömde. Om pirater och lego och om att jag var på ett jättemysigt litet café och drack väldigt god citronlemonad som kostade 16 € för en liten flaska. Och sen klev jag upp mitt i natten och plötsligt satt en busslast med flyktingar i mitt vardagsrum, men de såg inte mig. Jag – som är världens suraste skidåkare – övergick sedan till att planera en lång lång skidtur, ner för ett långt fjäll. Resten har jag glömt.

Förälder i Finland

Publicerat 13 januari 2009 14:39
Detta är sista månaden jag får pengar från den finska föräldraförsäkringen. Efter detta får jag klara mig på vårdbidrag, vilket är ca 500 € i månaden. Före skatt. I praktiken innebär det alltså att man lever på en lön med lite plus i kanten.  Vår lilla dotter fyller åtta månader nästa vecka. För de som inte klarar sig ekonomiskt på en lön är det alltså någon form av barndagvård som gäller vid denna späda ålder. Förvånansvärt många stannar ändå hemma länge med sina barn i Finland. Jag frågar mig ofta vad de lever på och av. Kärlek, luft och bastubad?

En månad av föräldraförsäkringen är en pappamånad. Enkelt förklarat fungerar det så att om pappan tar de 2 sista veckorna av föräldraförsäkringen får han två veckor till i bonus. Hur mycket den uttnyttjas? Inte mycket, mig veterligen.

Jag skulle tippa att den finska mödravården är bland den absolut bästa i världen. Det är tätt mellan kontrollerna och det är generöst med ultraljud. Barndagvården är också, av det lilla vi sett, utmärkt. Men den finska föräldraförsäkringen är däremot sämst i Norden. Jag vägrar klaga, för jämfört med resten av världen är den ju ändå fantastiskt. Men ändå. Jag kan inte undgå att lite avundsjuk följa hur svenska småbarnsföräldrar delar upp sina i finska ögon oceaner av någotsånär betald ledighet.

Finlands jämställdhetsminister Stefan Wallin har flera gånger lyft fram en vision om ”den isländska modellen” (som ju är tre månader för mamma, tre för pappa och tre som kan delas på) fast med 6+6+6 istället. Tänk, det vore ju alldeles fantastiskt! Men tills dess är det bara att konstatera: nu börjar de magra månaderna. Fast förstås kommer makens pappamånad i vår, när han får någon slags ersättning från föräldraförsäkringen. Då ska vi ta och lyxa till det med en mjukglass på Ikea.

La la la lighyears från en ESC-vinnare

Publicerat 09 januari 2009 20:38
Första deltävlingen i finska Euroviisut pågår som bäst. Fyra dåliga låtar i en tv-studio som fylls av 50 pers som klappar artigt. Stånk och stön! Vad är det för eurovisionshatande producenter som skapar detta elände till eurovisonsparodi? Sverige är bäst på eurovision, så enkelt är det.

Ännu inte på youtube

Publicerat 09 januari 2009 18:48
Antingen blir barnen musikaliska stjärnskott eller så blir de traumatiserade för livet. Vi leker orkester med jämna mellanrum och nyss fick vår instrumentpark tillskott genom något senkomna julklappar. Således avslutades kvällen genom  treåringen spelandes gitarr, lillklumpen spelade, nåja sög i alla fall på en maraccas, jag spelade tamburin och munspel som endast en tondöv och taktlös jurist kan spela tamburin och munspel och maken varvade bongotrummor med xylofon (ja alltså inte en sån där stor xylofon, utan en liten med olikfärgade stålplattor på en träram i  form av en råtta). Vi är som hämtade ur ett barnprogram från 70-talet, bara helskägg och flätor saknas. Man visste ju att man skulle bli lite ocool när man blev förälder, men när är botten nådd? Är det när vi börjar tillverka våra egna instrument av gamla toarullar?

Ohlala vad Helsinki är bra…

Publicerat 08 januari 2009 11:06
Med två sjuka ungar i huset var det bara att ställa in de planerade nyårsfestligheterna för vår del och stanna hemma. Nyårsaftons kväll tillbringades med att se en gammal Kevin Costner film och äta chips. Det nya året skålades in med smögås och mjölk efter att vi via tvn sett en finsk version av Peter Jöback Stockholm i natt framföras på ett upplyst Senatstorg. Niin kaunis on Helsinki nyt tror jag den fick heta och framfördes av Jore Marjaranta och Vuokko Hovatta, men det verkar inte vara någon låt man önskar marknadsföra för den finns inte att uppbåda på hela världsvida vebben. Vete 17 vad de sjöng egentligen, men det är roligt att någon äntligen sjunger om det vackra Helsingfors. Ännu roligare om det inte hade varit en gammal stockholmslåt som gjorts om… Men kanske symptomatiskt för Helsingfors lillebrorskomplex gentemot Stockholm? Om jag hade ett uns musikalitet i kroppen skulle jag skriva en jättefin sång om Helsingfors!

Bråttom bråttom

Publicerat 08 januari 2009 10:44
Min syster hade på julaftons morgon lovat barnen att de skulle få öppna varsin julklapp – som hon valt ut – bara hon fick ta en dusch först.

Väl i duschen stoppar min 8-åriga systerdotter, som just denna dag inte besitter något större mått av tålamod, in huvudet bakom duschdraperiet och frågar sin mor ”Är du på schampo eller balsam?!”

Gott nytt år!

Publicerat 08 januari 2009 10:40
.. borde väl detta inlägg heta när förra inlägget hette God Jul! Jag blir så rörd när jag ser att jag har en trogen skara läsare som kommer in hit och tittar varje dag trots att jag inte skrivit något på evigheter.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi farit och flängt, att alla utom jag varit sjuka men att vi haft det riktigt bra ändå. Lillsnorpan har genomlevt 4 flygresor och ca 100 mil i bil under de senaste 3 veckorna. Treåringen har fått träffat sina coola storkusiner och sin bästa kompis som flyttat till Riga. Nu avslutar han jullovet genom att hälsa på farmor och farfar. Maken har gått till jobbet. Lillsnorpan drar av sig sina strumpor. Jag njuter av att vardagen är tillbaka.

Lämna en kommentar